Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
| Börjar med Föregående version. Nästa version. | Föregående version. | ||
| arbetsraett:las [2026/02/17 08:02] – [Uppsägning] anders | arbetsraett:las [2026/03/26 13:45] (aktuell) – [Uppsägning av personliga skäl] anders | ||
|---|---|---|---|
| Rad 85: | Rad 85: | ||
| {{: | {{: | ||
| ==== Övergång till tillsvidare (konvertering) ==== | ==== Övergång till tillsvidare (konvertering) ==== | ||
| - | Enligt | + | Enligt 3 § LAS gäller en anställning som huvudregel tills vidare, om inte arbetsgivaren kan visa att anställningen |
| - | När det gäller | + | I samma paragraf finns också en särskild regel som bara gäller |
| - | När en kedja av SÄVA väl har uppstått kan även vikariat eller säsongsarbete räknas in i anställningstiden, | + | |
| - | För **vikariat** gäller en helt separat konverteringsregel. Om en arbetstagare har varit anställd som vikarie i mer än två år under en femårsperiod, övergår vikariatet till en tillsvidareanställning enligt 5 a § andra stycket. Här räknas endast vikariatstid – SÄVA eller säsongsarbete får inte räknas in, och kedjeregeln används inte. | + | Reglerna för när en tidsbegränsad anställning automatiskt övergår till en tillsvidareanställning finns i **5 a § LAS**. En särskild visstidsanställning ska konverteras till tillsvidareanställning när arbetstagaren haft mer än **tolv månaders SÄV**A inom **en femårsperiod**. Räkningen görs i faktiska dagar, och i praxis motsvarar tolv månader 361 dagar, eftersom varje kalendermånad räknas som 30 dagar. |
| - | Slutligen räknas tidsbegränsade anställningar som bygger på kollektivavtal eller särskild lagstiftning inte med i konverteringstiden enligt 5 a §. Sammanfattningsvis innebär reglerna att SÄVA kan leda till tillsvidareanställning | + | För vikariat finns en separat konverteringsregel |
| + | Tidsbegränsade anställningar som bygger på kollektivavtal eller som följer av särskild lagstiftning (till exempel högskolelagstiftning eller skollagen) räknas inte med i kvalifikationstiden för konvertering enligt 5 a §. | ||
| ==== Exempel på konvertering ==== | ==== Exempel på konvertering ==== | ||
| - | **Exempel 1 (12 mån SÄVA inom fem år)** | + | __**Exempel 1 (12 mån SÄVA inom fem år)**__ |
| Amina har en särskild visstidsanställning (SÄVA) hos en butik. Hon arbetar: | Amina har en särskild visstidsanställning (SÄVA) hos en butik. Hon arbetar: | ||
| Rad 107: | Rad 107: | ||
| Konsekvens enligt 5 a § LAS: När Amina passerar mer än 12 månader i SÄVA hos samma arbetsgivare, | Konsekvens enligt 5 a § LAS: När Amina passerar mer än 12 månader i SÄVA hos samma arbetsgivare, | ||
| - | __**Exempel 2 (kedjeregel)**__ | + | __**Exempel 2 (beräkning av tid)**__ |
| - | + | ||
| - | Leo jobbar i flera olika tidsbegränsade anställningar: | + | |
| - | + | ||
| - | * SÄVA: 1 februari – 30 april 2026 (3 månader) | + | |
| - | * Uppehåll: 3 månader (maj–juli 2026) | + | |
| - | * Vikariat: 1 augusti – 31 oktober 2026 (3 månader) | + | |
| - | * SÄVA: 15 november – 31 december 2026 (1,5 månader) | + | |
| - | + | ||
| - | Steg för steg: | + | |
| - | + | ||
| - | - För att en kedja ska börja krävs en SÄVA → kedjan startar 1 februari. | + | |
| - | - Uppehållet mellan 30 april och 1 augusti är 3 månader → inom gränsen på max 6 månader. | + | |
| - | - Därför knyts vikariatet ihop med den tidigare SÄVA‑perioden. | + | |
| - | - När Leo får ytterligare en SÄVA i november, ligger även den inom 6 månader → kedjan fortsätter. | + | |
| - | + | ||
| - | Totalt i kedjan: | + | |
| - | 3 månader (SÄVA) + 3 månader (vikariat) + 1,5 månader (SÄVA) | + | |
| - | = 7,5 månader räknade som SÄVA‑tid | + | |
| - | Konsekvens: Leo närmar sig 12‑månadersgränsen för SÄVA-konvertering, | + | |
| - | + | ||
| - | __**Exempel 3 (beräkning av tid)**__ | + | |
| Sara jobbar extra i en klädbutik. Under april månad får hon tre SÄVA‑pass: | Sara jobbar extra i en klädbutik. Under april månad får hon tre SÄVA‑pass: | ||
| Rad 151: | Rad 130: | ||
| Vi ska främst titta på två av dessa möjligheter, | Vi ska främst titta på två av dessa möjligheter, | ||
| - | Men vi börjar kort att säga något om när den anställda själv säger upp sig. Reglerna nedan gäller inte en tidsbegränsad anställning (annat än avsked). Tidsbegränsad anställning tar slut när tiden för anställningens slut infaller. Arbetstagare säger upp sig Det krävs inget skäl för att säga upp sig själv. En anställd kan alltid, när som helst, avsluta sin anställning. Däremot kommer den anställda att behöva iaktta uppsägningstid (mer nedan). | + | Men vi börjar kort att säga något om när den anställda själv säger upp sig. Reglerna nedan gäller inte en tidsbegränsad anställning (annat än avsked). Tidsbegränsad anställning tar slut när tiden för anställningens slut infaller. Arbetstagare säger upp sig Det krävs inget skäl för att säga upp sig själv. En anställd kan alltid, när som helst, avsluta sin anställning. Däremot kommer den anställda att behöva iaktta |
| Under uppsägningstiden måste den anställda jobba kvar. Den anställda kan sluta omedelbart (häva anställning) om arbetsgivare grovt brutit mot anställningsvillkor, | Under uppsägningstiden måste den anställda jobba kvar. Den anställda kan sluta omedelbart (häva anställning) om arbetsgivare grovt brutit mot anställningsvillkor, | ||
| - | Arbetsgivare säger upp Uppsägning regleras i 7 § LAS och det första stycket lyder: ”Uppsägning från arbetsgivarens sida ska grunda sig på sakliga skäl. Sakliga skäl kan vara arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen.” | + | ==== Arbetsgivare säger upp ==== |
| + | **Uppsägning** regleras i **7 § LAS** och det första stycket lyder: ”Uppsägning från arbetsgivarens sida ska grunda sig på sakliga skäl. Sakliga skäl kan vara arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen.” | ||
| - | Som vanligt i juridik måste vi då tolka innebörden av ”sakliga skäl” – det går att dela upp sakliga skäl i två delar: | + | Som vanligt i juridik måste vi då tolka innebörden av **”sakliga skäl”** – det går att dela upp sakliga skäl i två delar: |
| * Arbetsbrist | * Arbetsbrist | ||
| * Personliga skäl | * Personliga skäl | ||
| - | Innan vi tittar närmare på dessa två grunder ska det tilläggas att även om arbetsgivaren kan visa att det finns arbetsbrist eller personliga skäl så föreligger inte saklig grund om inte arbetsgivare även försökt bereda arbetstagaren annat arbete hos sig, 7 § 2 st LAS: ”En uppsägning är inte grundad på sakliga skäl om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig.” Detta andra stycket kallas arbetsgivarens omplaceringsskyldighet (mer nedan). Finns det ingen möjlighet att omplacera arbetstagaren så är saklig grund uppfylld. Uppsägningen måste även vara skriftlig från arbetsgivarens sida där anledningen till uppsägning, | + | Innan vi tittar närmare på dessa två grunder ska det tilläggas att även om arbetsgivaren kan visa att det finns arbetsbrist eller personliga skäl så föreligger inte saklig grund om inte arbetsgivare även försökt bereda arbetstagaren annat arbete hos sig, 7 § 2 st LAS: ”En uppsägning är inte grundad på sakliga skäl om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig.” Detta andra stycket kallas arbetsgivarens |
| ==== Uppsägningstid ==== | ==== Uppsägningstid ==== | ||
| Rad 183: | Rad 163: | ||
| ===== Uppsägning av personliga skäl ===== | ===== Uppsägning av personliga skäl ===== | ||
| - | Uppsägning av personliga skäl är, till skillnad från arbetsbrist, | + | Uppsägning av personliga skäl är, till skillnad från arbetsbrist, |
| + | |||
| + | | ||
| + | | ||
| + | * Skada för arbetsgivaren: | ||
| === Sakliga skäl === | === Sakliga skäl === | ||
| - | En uppsägning på grund av personliga skäl måste grund sig på sakliga skäl. Enligt 7 § LAS (se ovan) – arbetsgivaren måste basera sin uppsägning på sådant som inträffat de senaste två månaderna. Däremot kan händelser som ligger ännu längre bak också vägas in (tex vid långvarigt samarbetsproblem eller alkoholmissbruk). Exempel på uppsägning med sakliga skäl kan vara: * grovt olämpligt uppträdande * klar oförmåga att klara arbetet * upprepad onykterhet på arbetsplatsen, | + | En uppsägning på grund av personliga skäl måste grund sig på sakliga skäl. Enligt 7 § LAS (se ovan) – arbetsgivaren måste basera sin uppsägning på sådant som inträffat de senaste två månaderna. Däremot kan händelser som ligger ännu längre bak också vägas in (tex vid långvarigt samarbetsproblem eller alkoholmissbruk). |
| + | Exempel på uppsägning med sakliga skäl kan vara: | ||
| + | | ||
| + | | ||
| + | | ||
| + | | ||
| + | | ||
| + | | ||
| + | | ||
| + | | ||
| + | | ||
| + | | ||
| + | | ||
| + | | ||
| + | |||
| + | Vid en konflikt om huruvida en uppsägning är sakligt grundad eller inte och där parterna inte själva kan lösa tvisten får domstolen hjälpa parterna. Då gör domstolen en helhetsbedömning där man främst undersöker om det är rimligt att arbetsgivaren tvingas behålla arbetstagaren. Utöver det som inträffat i sig kan anställningens längd påverka. Den anställdas ställning på jobbet spelar roll. Har arbetstagaren missbrukat ett särskilt förtroende anses det vara värre. | ||
| + | |||
| + | **Ex. om det är " | ||
| + | |||
| + | Uppsägning. Det krävs sakliga skäl, vilket kan vara personliga skäl som t ex att arbetstagare inte presterar. Vid personliga skäl måste arbetsgivaren föra ett resonemang, detta sker enklast genom tre steg: | ||
| + | - Misskötsamhet, | ||
| + | - Arbetstagaren måste ha blivit medveten om att arbetsgivaren anser att detta utgör misskötsamhet, | ||
| + | - Denna misskötsamhet måste ses som ”skadlig” för arbetsgivaren, | ||
| ===== Ogiltig uppsägning ===== | ===== Ogiltig uppsägning ===== | ||
| Rad 195: | Rad 201: | ||
| ===== Avsked ===== | ===== Avsked ===== | ||
| - | Om en anställd har misskött sig allvarligt kan han eller hon bli avskedad. Då upphör anställningen omedelbart. Ingen uppsägningstid gäller. Detta gäller både vid tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar. Det är att se som uppsägning av personliga skäl fast mycket grövre (allvarligare). I 18 § LAS sammanfattas skäl till avsked med att ”arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”. Exempel på orsaker som kan leda till avsked är att den anställde * stjäl pengar eller saker från företaget (i vissa fall) * gör sig skyldig till bedrägeri eller trolöshet mot huvudman * förskingrar * förfalskar * grovt bryter mot arbetsgivarens instruktioner * misshandlar någon * sexuellt trakasserar eller förgriper sig på någon * hotar med våld * bedriver verksamhet som innebär illojalt beteende vid sidan av anställningen (konkurrerande verksamhet). | + | Om en anställd har misskött sig allvarligt kan han eller hon bli avskedad. Då upphör anställningen omedelbart. Ingen uppsägningstid gäller. Detta gäller både vid tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar. Det är att se som uppsägning av personliga skäl fast mycket grövre (allvarligare). I 18 § LAS sammanfattas skäl till avsked med att ”arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”. |
| + | |||
| + | Exempel på orsaker som kan leda till avsked är att den anställde | ||
| + | | ||
| + | | ||
| + | | ||
| + | | ||
| + | | ||
| + | | ||
| + | | ||
| + | | ||
| + | | ||
| ==== Förutsättningar ==== | ==== Förutsättningar ==== | ||