Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
| Börjar med Föregående version. | |||
| arvsraett:oevrigt [2024/01/18 18:17] – [1 Äktenskap utan gemensamma barn (efterlevande make ärver)] anders | arvsraett:oevrigt [2024/01/18 18:18] (aktuell) – [4b. Samma som i 4a, men särkullbarn skjuter upp sin del.] anders | ||
|---|---|---|---|
| Rad 113: | Rad 113: | ||
| C får alltså 150 000 kr i efterarv efter A + 600 000 i arv efter B. | C får alltså 150 000 kr i efterarv efter A + 600 000 i arv efter B. | ||
| + | ====Alla har särkullbarn.==== | ||
| + | Utgå från samma scenarion som i 4a och 4b. Men nu har även B ett särkullbarn, | ||
| + | B väljer att inte bodela enligt ÄktB 12:2 | ||
| + | A:s kvarlåtenskap är 200 000 kr och A lämnar efter sig två arvingar, dessa ska ärva hälften var. C:s del går till efterlevande make. | ||
| + | I detta fall väljer D att avstå från sin del också. Både D och C har alltså rätt till efterarv när B avlider. | ||
| + | Hur stor del? | ||
| + | Samma beräkning som i 4b. | ||
| + | B ärver 400 000 kr (sin del) + 200 000 kr (A:s del med fri förfoganderätt). | ||
| + | 200 000 kr av 600 000 kr är 1/3. | ||
| + | Efterarvets andel är alltså 1/3 av B:s kvarlåtenskap. | ||
| + | |||
| + | När B dör uppgår dennes kvarlåtenskap till 900 000 kr. | ||
| + | Efterarvet ska första fördelas, 1/3 av 900 000 kr är 300 000 kr. Detta ska fördelas på A:s efterarvingar, | ||
| + | C får 150 000 kr | ||
| + | D får 150 000 kr. | ||
| + | |||
| + | Resterande del av B:s kvarlåtenskap ska fördelas på dennes arvingar, som i detta fall är två stycken (det gemensamma barnet C och särkullbarnet E). | ||
| + | Dessa ska ärva hälften var av de resterande 600 000 kr. | ||
| + | C får alltså 150 000 kr (efterarv från A) + 300 000 (hälften av B:s resterande kvarlåtenskap) | ||
| + | E får 300 000 kr (hälften av B:s kvarlåtenskap | ||