Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- konstitutionellraett:raettsfilosofi [2024/08/23 12:09] – [Locke] anders
+++ konstitutionellraett:raettsfilosofi [2025/09/04 12:08] (aktuell) – [Hobbes] anders
@@ Rad 77: / Rad 77: @@
 {{ :hobbes.jpg?200|}}
-Legitim maktutövning härstammar från samhällskontraktet. Makten kommer från folket, inte från ovan (som tidigare, till exempel genom Gud och den "gudomliga rätten" – dock försvinner inte Gud helt ur bilden).
+Legitim maktutövning härstammar från samhällskontraktet. I den har folket överfört rätten att bestämma till någon eller några. Makten att skapa ett samhällskontrakt kommer från människor själva, inte från ovan (som tidigare, till exempel genom Gud och den "gudomliga rätten" – dock försvinner inte Gud helt ur bilden).
 Utan samhällskontrakt lever människan i ett naturtillstånd, där hon drivs av instinkten till självbevarelse. I naturtillståndet försöker människan maximera sin personliga position i samhället på kort sikt. Det råder konstant osäkerhet, nästan som ett krigstillstånd – inte ett öppet krig, men ett ständigt dolt hot. Den starke tar sin rätt.
@@ Rad 110: / Rad 110: @@
 Hur ska lagstiftaren förmås att respektera naturrätten? Genom hot om revolution. Om folkets rättigheter begränsas och den offentliga makten kränker naturrätten, ska folket resa sig mot kungen eller parlamentet.
-===== Montesquieu =====
+===== Montesquieu (maktdelningslära) =====
 {{ :montesquieu.png?200|}}
-Liknande tankar som Hobbes om att naturtillståndet är osäkert
-Dock viss oro på att samhället i sig kan förstöra människan (i likhet med Rousseau). Framför allt genom att människor i ett samhälle förlorar sin rädsla för andra människor och därför ökar risken för krig (och vad blir då skillnaden på naturtillståndet och det ”civiliserade” samhället).
+Montesquieu delar Hobbes syn på att naturtillståndet är osäkert, men han uttrycker också en viss oro för att samhället i sig kan förstöra människan, liknande Rousseaus tankar. Särskilt genom att människor i ett samhälle förlorar sin rädsla för varandra, vilket kan öka risken för krig. Därmed kan det civiliserade samhället inte skilja sig mycket från naturtillståndet.
-Den positiva rätten ska följa förnuftet (naturrätten). Förnuftet förbjuder enligt de Montesquieu destruktiva krafter. Det innebär att om samhället tar fram positiv rätt som strider mot denna förnuftiga inställning ska moralen/förnuftet väga tyngre.
-Maktdelningsläran:
+Enligt Montesquieu ska den positiva rätten följa förnuftet, eller naturrätten. Förnuftet förbjuder destruktiva krafter, och om samhället skapar positiv rätt som strider mot denna förnuftiga inställning, bör moralen och förnuftet väga tyngre.
-de Montesquieus mest kända bidrag är en utveckling av maktdelningsläran (som tidigare filosofer diskuterat). Kortfattat går den ut på att den högsta makten i ett samhälle inte kan ligga hos en enda person, eller grupp av personer. Risken för maktmissbruk är för stor. Makten måste splittras. Den makt han vill se uppdelad är makten att stifta lag, verkställande makt och dömande makt.
-de Montesquieus inflytande märks främst på den amerikanska konstitutionen där den offentliga makten tydligt är uppdelad på lagstiftande (kongressen), verkställande (presidenten) och dömande (”supreme court”) aktörer. Dessa fungerar som ”spärrar” mot varandra, där de olika delarna (i teorin) ska kunna hindra maktmissbruk.
+Maktdelningsläran är Montesquieus mest kända bidrag och innebär en utveckling av tidigare diskussioner kring ämnet. Kortfattat går den ut på att den högsta makten i ett samhälle inte kan koncentreras hos en enda person eller grupp av personer, eftersom risken för maktmissbruk då blir för stor. Makten måste delas upp. Montesquieu ville se en uppdelning av makten i tre delar: lagstiftande makt, verkställande makt och dömande makt.
+Montesquieus inflytande är särskilt tydligt i den amerikanska konstitutionen, där den offentliga makten är tydligt uppdelad mellan lagstiftande (kongressen), verkställande (presidenten) och dömande (Högsta domstolen) aktörer. Dessa tre delar fungerar som "spärrar" mot varandra, där de olika grenarna (i teorin) ska kunna hindra maktmissbruk.
 ===== Rousseau =====
 {{ :rousseau.png?200|}}
-Utgår, som alla andra, från idén om naturtillståndet. Men till skillnad från många andra har Rousseau en mer positivbild.
-Tror inte, som Hobbes och de Montesquieu, att naturtillståndet måste vara kaotiskt och osäkert. Tror istället på ”den ädla vilden”.
-Naturtillståndet var en lycklig idyll, ända till tanken på äganderätt och privategendom uppstod. Detta var upphovet till problem.
-Rousseaus samhälle syftade därför att återgå till det idylliska naturtillståndet – och den frihet som han tänker åtnjöts där.
-Samhällskontraktet skulle därför gå ut på att samtliga medborgare skulle överlämna sina rättigheter till staten - genom att var och en överlämnat sin makt kunde ingen sägas ha mer rätt över någon annan.
-Syn på styre:
-Såg ingen poäng med att dela upp makten. Istället såg Rousseau folksuveräniteten som den enda legitima makten. Till skillnad från maktdelningsläran, som splittrar folksuveräniteten.
-Om man i den amerikanska revolutionen tog fasta på de Montesquieus idéer om maktdelning var det i den franska revolutionen som Rousseaus idéer fastnade (och i Sverige).
-Tanken är att alla medborgare ingår i samhällskontraktet på exakt samma villkor – alla överlämnar sina rättigheter till staten – staten i sin tur ska styras av ”allmänviljan” som är en alla människors vilja sammanslaget. Varje individ ”får” samma rätt över de andra i samhället, som han ger åt andra över sig själv.
-Allmänviljan är styrande och allmänviljan mynnar ut i lagstiftning. Allmänviljan fastslås genom majoritetsbeslut.
-Lagen är alltså den högsta styrande kraften i samhället. Allmänviljan är således endast majoritetsbeslut, det innebär att det i samhället kan finnas individer som inte håller med om stiftade lagar. Enligt Rousseau är var och en underkastad helheten och måste därför rätta sig efter lagarna ändå.
-Något uttalat skydd för minoriteter resonerade inte Rousseau om – han såg det som absurt att allmänviljan skulle kunna uttrycka orättvisa och förtryckande lagar. Tanken med samhället var att försöka återgå till ett idylliska samhället/naturtillstånd där folk var fria – och genom att alla är lika och alla har givit sina rättigheter till staten skulle detta vara absurt.
-Rousseau såg att omröstningen skulle ske genom att samtliga medborgare deltog i omröstning, dvs, allmänviljan skulle inte tas fram genom representation. Detta lämpar sig bättre för mindre enheter ”stadsstater” som tex i Schweiz, som än idag har ett stort mått av folkomröstningar.
+Rousseau, liksom många andra filosofer, utgår från idén om naturtillståndet. Men till skillnad från exempelvis Hobbes och Montesquieu har Rousseau en mer positiv bild av detta tillstånd. Han tror inte, som de, att naturtillståndet måste vara kaotiskt och osäkert. Istället tror han på konceptet om "den ädla vilden". Enligt Rousseau var naturtillståndet en lycklig idyll, tills tanken på äganderätt och privategendom uppstod, vilket skapade problem. Rousseaus samhälle syftade därför till att återgå till det idylliska naturtillståndet och den frihet som han menar existerade där.
+I Rousseaus samhällskontrakt överlämnar alla medborgare sina rättigheter till staten. Genom att var och en överlämnar sin makt till staten, kan ingen ha mer rätt över någon annan.
+Rousseau såg ingen poäng i att dela upp makten. Istället ansåg han att folksuveräniteten var den enda legitima makten, till skillnad från maktdelningsläran som splittrar folksuveräniteten. Om den amerikanska revolutionen tog fasta på Montesquieus idéer om maktdelning, så var det i den franska revolutionen som Rousseaus idéer fick fäste (och senare även i Sverige).
+Enligt Rousseau ingår alla medborgare i samhällskontraktet på exakt samma villkor – alla överlämnar sina rättigheter till staten, och staten i sin tur styrs av "allmänviljan", som representerar summan av alla människors vilja. Varje individ "får" samma rätt över andra i samhället som han ger åt andra över sig själv. Allmänviljan är styrande och uttrycks genom lagstiftning, som fastslås genom majoritetsbeslut. Lagen är därmed den högsta styrande kraften i samhället.
+Eftersom allmänviljan fastställs genom majoritetsbeslut, innebär det att det kan finnas individer i samhället som inte håller med om stiftade lagar. Enligt Rousseau måste dock alla rätta sig efter lagarna, eftersom varje individ är underkastad helheten. Rousseau resonerade inte kring ett särskilt skydd för minoriteter – han såg det som absurt att allmänviljan skulle kunna uttrycka orättvisa och förtryckande lagar. Hans tanke var att samhället skulle återgå till ett idylliskt tillstånd där folk var fria, och genom att alla var jämlika och hade gett sina rättigheter till staten, skulle orättvisa lagar vara omöjliga.
+Rousseau ansåg att omröstningar skulle ske genom att alla medborgare deltog direkt, utan representation. Detta synsätt lämpar sig bättre för mindre enheter, som till exempel stadsstater. Schweiz, med sitt stora mått av folkomröstningar, är ett exempel på ett land där denna idé fortfarande lever kvar.
+====== Att kunna ======
+  * Skillnaden mellan naturtillståndet och samhällskontraktet.
+  * Skillnaden mellan naturrätt och rättspositivism.
+  * Kort om skillnaden mellan Hobbes, Locke och Rousseaus syn på naturtillståndet/samhällskontraktet och den offentliga makten.
+  * Maktdelningsläran och Rousseaus syn på maktdelning.