Konstitutionell rätt - Rättsfilosofi - Det svenska statsskicket - Offentlig makt - Normgivningsmakt - Domstolar och myndigheter - Kontrollmakt - Grundläggande fri- och rättigheter - Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen har inte någon entydig definition som går att hitta på ett ställe i grundlag. I stället består offentlighetsprincipen av en rad komponenter som tillsammans kan sägas utgöra det vi kallar för offentlighetsprincipen.

Begreppet kan dock sägas ha ett övergripande syfte (där de olika komponenterna bidrar till att göra detta syfte verkligt.

Principen går ut på att enskilda medborgare ska få en insyn i den offentliga makten genom att dels närvaro vid sammanträden dels begära ut handlingar som tagits fram och upprättats av det offentliga. Men också skyddas i spridande av information. Denna insyn skapar ett klimat som leder till en öppenhet där information lätt kan granskas och spridas. Den anses utgöra en garanti för rättssäkerheten, effektiviteten i förvaltningen och effektiviteten i folkstyret. Det är en mycket viktig princip för att skapa ett förtroende och se till att verkligen främja fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning är offentlighetsprincipen.

Eftersom vi lever i ett gemensamt samhälle tillsammans och beslutat att låta den offentliga makten lagstifta och verkställa dessa beslut så är det viktigt att vi som medborgare kan ta reda på hur besluten fattas. Om vi inte kan begära ut protokoll eller grund för beslut i olika frågor försvåras våra möjligheter till att komma med synpunkter och debattera den politik som ligger bakom fattade beslut.

”rik tillgång till information ur allmänna handlingar är till nytta för debatten och medborgarna ställningstagande i olika samhällsfrågor”

De komponenter som tillsammans utgör det vi kallar offentlighetsprincipen är

1. Förhandlingsoffentlighet (ex. RF 2:11, domstolsförhandling)
2. Handlingsoffentlighet (TF 2:1)
3. Meddelarfrihet (TF 1:7)

• Anonymitet (TF 3:1)
• Tystnadsplikt (TF 3:3)
• Efterforskningsförbud (TF 3:5)

Förhandlingsprincipen innebär att enskilda har rätt att närvara vid domstolsförhandlingar, riksdagsdebatter och sammanträden i kommunfullmäktige. Det finns några få undantag då sekretess gäller. Till exempel vid domstolsförhandlingar, då huvudförhandling kan ske bakom stängda dörrar för att skydda någons identitet. Detta brukar vara aktuellt om barn är inblandade.

Handlingsoffentligheten är det de flesta tänker på när man hör begreppet offentlighetsprincipen, det är den del av principen som innebär att du, jag och alla andra har rätt att begära ut och läsa de myndighetshandlingar som vi är intresserade av. Men även allt som klassas som allmänna handlingar (och som inte omfattas av sekretess). Vi kan t ex begära ut alla dokument som sammanställts i ett ärende där vi själva har varit föremål för beslutet. Varför fick du inte bygglov? Begär ut de allmänna handlingarna som ligger till grund för beslutet och granska. Men, än viktigare, rätten gäller för vem som helst. Till exempel är det bra källa för journalister att lätt granska och kontrollera att myndigheter när som helst kan begära ut allmänna handlingar. Hit hör förstås även lokala församlingar. Som kommunala protokoll från sammanträde i kommunfullmäktige.

Meddelarfriheten gäller för anställda inom offentlig sektor, som har rätt att lämna information till medier, även om den är sekretessbelagd. Privatanställda omfattas däremot inte av denna lagstiftning och har inte samma rätt till meddelarfrihet, vilket innebär att de riskerar arbetsrättsliga konsekvenser om de lämnar ut företagshemligheter eller känslig information.

a. Anonymitet Offentligt anställda har rätt att vara anonyma när de lämnar information till media. För privatanställda finns ingen motsvarande skyddad rätt till anonymitet under meddelarfrihetens skydd, eftersom den inte tillämpas på privat sektor.

Exempel: En anställd på en statlig myndighet kan anonymt lämna information till en journalist om ett missförhållande. En anställd på ett privat företag som gör samma sak kan däremot riskera arbetsrättsliga konsekvenser, eftersom de inte skyddas av meddelarfriheten.

b. Tystnadsplikt Tystnadsplikten för offentligt anställda kan begränsa meddelarfriheten, och offentlig anställd personal måste följa sekretessregler. Privatanställda omfattas av företagens interna regler om tystnadsplikt, vilket kan innebära att de inte får lämna ut viss information, särskilt om den betraktas som affärshemligheter.

Exempel: En sjuksköterska inom offentlig vård omfattas av tystnadsplikt och får inte lämna ut patientuppgifter. En privatanställd ingenjör på ett teknikföretag kan vara förbjuden att lämna ut företagsintern information enligt företagets sekretessavtal.

c. Efterforskningsförbud Efterforskningsförbudet gäller endast offentligt anställda, och innebär att arbetsgivare inom offentlig sektor inte får försöka ta reda på vem som har lämnat uppgifter till media. I privat sektor finns inget sådant förbud, och arbetsgivare har möjlighet att försöka ta reda på vem som läckt information.

Exempel: En chef i en statlig myndighet får inte undersöka vem inom myndigheten som lämnat känsliga uppgifter till en journalist. En chef i ett privat företag kan dock försöka få fram vem som har lämnat företagsintern information till media.

d. Repressalieförbud Repressalieförbudet skyddar offentligt anställda från att utsättas för bestraffning på grund av att de utnyttjat sin meddelarfrihet. Det innebär att en offentlig arbetsgivare inte får straffa eller avskeda någon som lämnat information till media. Inom privat sektor finns inget sådant skydd, vilket innebär att privatanställda kan riskera repressalier om de lämnar ut känslig information.

Exempel: En tjänsteman inom kommunen kan inte sägas upp för att ha använt sin meddelarfrihet och avslöjat missförhållanden i en verksamhet. En anställd på ett privat företag som gör samma sak kan däremot bli av med jobbet om företaget upptäcker vem som lämnat ut informationen.

Denna uppdatering tar hänsyn till skillnaderna mellan offentlig och privat sektor som nämns i dokumentet och i lagstiftningen​(offentlighet).

• Förklara syftet med offentlighetsprincipen.

• Förstå de olika komponenter som utgör offentlighetsprincipen.

• Vad en allmän handling är, när och ur en sådan kan begäras ut.